Fördelar med ADHD
Källa: www.web4health.info

Medan diagnostiska kriterier och behandlingsplaner fokuserar på de negativa aspekterna med hyperaktivitet, impulsivitetsproblem eller uppmärksamhetsnedsättning, så finns det flera positiva aspekter med ADHD hos barn, ungdomar och vuxna. Det är inte alla människor med ADHD som har dessa kvaliteter, men vanligtvis finner man en stor variation av dessa positiva drag. Detta är en av anledningarna till varför många föräldrar till ADHD-barn inte vill att deras barn ska förändras av psykofarmakaterapi eller beteendebehandling.

Några positiva aspekter av ADHD kan vara:

kreativitet
charmerande personlighet, varmhjärtad
bra människokännedom
sinne för humor
snabb att förstå det viktiga
flexibilitet
intuitiv
känslig för den närmaste omgivningen
entusiastisk, passionerad
glömmer bort sina misstag
försöker göra bättre ifrån sig nästa gång
villig att ta risker

Hur märks ADHD?

Källa: Riksförbundet Attention & Socialstyrelsen

Symptom på ADHD kan variera från person till person och vara beroende av omgivande faktorer.

Generellt kan tecken på ADHD delas in efter de tre undergrupperna:

Uppmärksamhetsproblem

Personen med ADHD svarar inte på tilltal och verkar inte höra vad man säger till honom/henne.

Svårighet att uppfatta instruktioner.

Har svårt att både komma igång med och avsluta uppgifter.

Verkar splittrad, tankspridd, glömsk.

Kan ge ett allmänt okoncentrerat intryck.

Blir snabbt uttråkad.

Problem med simultanförmåga (svårt att göra eller tänka på flera saker samtidigt).

Problem med impulsivitet och överaktivitet:

Påverkas mycket av omgivande händelser.

Reagerar snabbt på ljud, ljus etc.

Beteendet styrs ofta av stimuli utifrån och impulser (inte av överväganden, planering etc.) vilket kan leda till spontana reaktioner och oöverlagda beslut.

Saknar eller har bristande planeringsförmåga och målfokusering.

Söker ofta omedelbar behovstillfredsställelse.

Svårt att tackla motgångar.

Kan ha svårt att kontrollera känslor, överreagerar ofta.

Svårt att hitta lämplig aktivitetsnivå för det uppgiften kräver, nivån blir antingen för hög eller
för låg. I ena stunden håller personen hög aktivitet och är uppvarvad för att i nästa stund vara helt utbränd på energi och orkeslös.

Ger ett rastlöst intryck, svårt att sitta still och svårt att koppla av.

Personer med ADHD mår bäst av en väl strukturerad vardag som präglas av tydlighet, förutsägbarhet och åskådlighet. Det kan innebära hjälp med målformulering, tydlig gränsdragning och belöning (speciellt då det gäller barn med ADHD).

Det är viktigt att utrrycka sig kortfattat, enkelt och konkret då man talar med någon som har ADHD och att vara noga med att ge feedback. Att undvika stress och överbelastning kan minska problem vid ADHD betydligt. Här kan det hjälpa att kartlägga risksituationer och lista åtgärder som hjälper mot stress, vilket skiljer sig från person till person.

Om Trotssyndrom (ODD)

Källa: www.bokstavsfolk.ifokus.se

Trotssyndrom är en beteendestörning som ofta drabbar dem som har andra neuropsykiatriska problem.

Förkortningen ODD står för Oppositional Defiant Disorder.

Trotssyndrom och andra beteendestörningar, som uppförandestörning (CD), är något man ofta utvecklar då omgivningen, exempelvis föräldrar, anhöriga och skolan, ställer krav på en som man inte klarar av att leva upp till.

Barn som gör allt de kan för att "fungera och vara normala" men ändå kallas lata, ointresserade och korkade (vilket är vanligt för barn med exemelvis ADHD eller Asperger och liknande), kan mycket väl utveckla trotssyndrom.

Ungefär 65% av de som har ADHD beräknas ha ODD.
För "vanligt folk" kan ODD och CD vara mycket svårt att skilja från exempelvis ADHD.

En person som har ODD saknar förmågan att se sammanhang.
De har svårt att se och ta ansvar för sin skuld i uppkomna situationer.
De känner ofta att de behandlas orättvist av omgivningen.

Av någon anledning verkar det som att mammorna till barn med ODD är mest utsatta. Ofta har de så svårt att kontrollera barn med dessa problem, att det till slut uppkommer situationer som är riktigt otrevliga.
Exempelvis kan tonåringar med dessa problem ge sig på sina mammor med fysiskt våld. Problemen märks tydligast i hemmet och är vanligast hos barn upp till 10 års ålder. Om man inte behandlar dessa problem, finns det en stor risk att dessa personen fastnar i ett beteende där den söker negativ uppmärksamhet.

Det är heller inte ovanligt att personer med ODD även utvecklar uppförandestörningar (CD). CD står för Conduct Disorder och dessa personer går ett snäpp längre.
De utvecklar antisociala beteenden, som exempelvis att de skolkar, snattar, stjäl, förstör och misshandlar andra människor.
Studier inom detta har visat att 20-30% av de yngre barnen och 40-60% av de äldre barnen med ADHD även har CD.
För de barn som har dessa problem även efter 18 års ålder, klassas det som ASPD (antisocial personlighetsstörning).
Risken för framtida kriminalitet hos personer med trotssyndrom anses vara hög.

Symptom

De vanligaste symptomen är att den drabbade blir:

aggressiv

trotsig

labil

bråkig

fientlig

hämndlysten

självhävdande m m.

Diagnos

För att kunna ställa diagnosen ODD måste minst fyra av nedanstående kriterier ha uppfyllts, och under minst sex månader i sträck.

Tappar ofta besinningen

Grälar ofta med vuxna

Trotsar ofta aktivt eller vägrar underordna sig vuxnas krav och regler

Förargar ofta andra med avsikt

Skyller ofta på andra för egna misstag eller dåligt uppförande

Är ofta lättretad och stingslig

Är ofta arg och förbittrad

Är ofta hämndlysten eller elak

Många av ovanstående kriterier finns även hos normala barn/tonåringar som inte har ODD. Därför måste problemen vara omfattande och ha funnits över en längre tid. Normalt trots, eller dåligt beteende, som då och då uppkommer hos barn och tonåringar, räcker alltså inte för en diagnos.

Behandling

Eftersom det är en beteendestörning är det ju en del av ens personlighet och därmed svårt att få bort helt.
Men behandling (i form av terapi) finns, så att man kan lära sig att hantera detta.
Och ju äldre man blir, desto mer lär man sig om hur man bör bete sig och om hur man skall vara för att passa in i den "normala" normen. Därför är det inte lika vanligt bland vuxna som hos barn upp till tonåren.

Har du, eller ditt barn trotsyndrom - eller misstanke om att du/barnet har det finns - kontakta öppenvården/BUP i din kommun och be om råd och hjälp.